Kända personer

Lär dig mer om några historiska gestalter och kända personer i dag med koppling till Påskön.

Don Felipe González

Den spanske sjöfararen Don Felipe González förde befälet över skeppet San Lorenzo och fregatten Santa Rosalia när de 1770 kom till Rapa Nui. Det var andra gången ön fick besök av européer.

Han tog ön i besittning i den spanske kungen San Carlos namn. På flera gamla kartor kallas ön Isla de San Carlos.

Läs mer i loggböckerna från Don Felipe González resa till Påskön.

↑

Edward Davis

Kapten Edward Davis (eller David) var en engelsk bukanjär, eller pirat, som kanske var den förste som upptäckte Rapa Nui. Hans besättning fick syn på ön från skeppet Bachelor's Delight år 1687, men de gick aldrig i land. Kapten Davis och hans krönikör Lionel Wafer berättade om en låg och sandig ö. På Rapa Nui finns i stort sett ingen sand alls, men på avstånd kan ön se sandig ut på grund av det torra gräset på sommaren.

De första och andra europeiska sjöfararna som gick i land på Rapa Nui (Jacob Roggeveen och Don Felipe González) använde båda Edward Davis vägbeskrivning för att hitta Rapa Nui, vilket framgår av deras loggböcker. Båda kallade ön Davids/Davis land eller Davids/Davis ö. Den tredje besökaren, kapten James Cook, kallade ön både Påskön och Davis land.

↑

Eugenio Eyraud

Eugenio Eyraud var den förste utlänningen som bodde tillsammans med Rapa Nui-folket. Han föddes i Frankrike (Saint-Bonet) år 1820. När han var 9 år dog hans far, och hans mor fick under stora uppoffringar ensam fostra 6 barn. Tillsammans med sin äldste bror lärde sig Eugenio arbeta som mekaniker och låssmed. Senare träffade han en argentinare som erbjöd honom arbete i sitt företag. Han tog farväl av sin mor och lovade att snart komma tillbaka med pengar för att hjälpa familjen.

När han kom till Buenos Aires 1848 visade det sig att något sådant arbete inte fanns, och han fick arbeta som kypare på ett hotell för att försörja sig tills han kunde resa vidare till Chile. I Copiapó öppnade han en verkstad, och tack vare sin pålitlighet och ärlighet fick han snart kunder och en utmärkt ekonomisk ställning. År 1854 träffade han två präster som talade franska; han bjöd hem dem och fick då höra att det fanns missioner i Polynesien. Så kände han Guds kallelse att delta i den missionen. Han sålde sin verkstad och reste till Valparaíso för att utbildas till präst. Men han visste att hans familj i Frankrike hade allvarliga ekonomiska problem, så han var tvungen att resa dit för att hålla sitt löfte om att hjälpa familjen. Åtta år senare (1862), när han hade löst familjens ekonomiska problem, återvände Eugenio Eyraud till Valparaíso. Där fick han höra om de illdåd som slavhandlarna och deras fartyg begick på Påskön. Det var då han av hela sitt hjärta beslöt att hjälpa de olyckliga öborna. Han fick tillstånd att avbryta sitt novisår och själv undersöka hur öborna verkligen hade det. År 1863 gick han ombord på ett fartyg till Tahiti.

Han kom till Påskön den 2 januari 1864 och stannade där i nio månader. Han skrev ett långt brev om sina upplevelser på Rapa Nui.

Tillbaka i Valparaíso fortsatte han sitt noviciat och avlade sina klosterlöften. År 1865 reste han till Tahiti och därifrån tillbaka till Påskön, dit han kom tillsammans med fader Hipolito Roussel den 23 mars 1866. Han arbetade i två år bara för att ge missionsbyggnaden en blygsam yttre form. På grund av de svåra prövningarna under hans första vistelse på ön, som varade i 9 månader, kunde hans sköra hälsa aldrig återhämta sig. Han dog i tuberkulos den 19 augusti 1868, lycklig över att veta att alla öbor hade döpts.

↑

Hotu Matu'a

Hotu Matu'a var Påsköns förste kung och levde för omkring tusen år sedan.

Legenderna berättar om något slags kaos i deras ursprungliga hemland, ön Hiva. Hotu Matu'as överstepräst Haumaka får en syn i sömnen om ett orört land, och Hotu Matu'a väljer att utvandra dit med sitt folk.

När kungen kommer fram till Rapa Nui går han i land vid Anakena, och därför kallas viken också Haŋa Rau O Te 'Ariki – Kungens vik.

↑

Jacob Roggeveen

Jacob Roggeveen var den förste europé som besökte Påskön, vilket han gjorde 1722. Han kom till ön på påskdagen, och därför valde han att kalla den Påskön.

Läs mer om besöket på Påskön 1722 i loggböckerna från Jacob Roggeveens resa.

↑

James Cook

Kapten James Cook ledde den tredje europeiska expeditionen som satte sin fot på Rapa Nui. De kom 1774 med två fartyg, Resolution och Adventure.

Du kan läsa mer om resan till Rapa Nui 1774 i James Cooks journal.

↑

Robert och Nancy Weber

De här två amerikanska lingvisterna har bott på Påskön sedan 1980-talet och har gjort en enorm insats för Rapa Nui-samhället och Rapa Nui-kulturen, bland annat:

• De har skapat en ortografisk standard för att skriva språket rapanui.
• De har tagit fram en serie på sex läroböcker för att studera rapanui.
• De har översatt Bibeln till rapanui. Projektet inleddes på 90-talet och befinner sig nu i slutskedet.

Filmen Lucas dubbas till rapanui

Efter att ha översatt Lukasevangeliet fick Robert och Nancy Weber idén att dubba filmen Lucas till rapanui, eftersom den här klassikern från 1970-talet följer Lukasevangeliet mycket nära – nästan vers för vers. Målet var att bidra till att återuppliva språket rapanui. Genom att visa att språket faktiskt är tillräckligt fullständigt för ett sådant projekt hoppades man kunna motivera Rapa Nui-folket att fullända sitt språk. Det fanns också andliga skäl – att låta Rapa Nui-folket höra Bibelns budskap på sitt eget språk.

I oktober 2009 började Nancy och Robert översätta manuset till filmen, som är hela 4 timmar och 20 minuter lång. Ett halvår senare kom teknikerna Peter och Jamie Terrell, specialiserade på att dubba filmer till små inhemska språk, från den mexikanska organisationen Piedras Vivas. Eftersom paret Terrell visste vad det kostar att dubba till rapanui arbetade de ideellt, utan lön.

Allt arbete var oavlönat. Vi har inte haft något annat än utgifter, säger Nancy och skrattar. DVD-skivor med den färdiga versionen såldes lokalt till självkostnadspris för kopieringen.

↑

Thor Heyerdahl

Thor Heyerdahl var en norsk upptäcktsresande som bland annat är känd för sina expeditioner till Påskön 1955–1956 och 1986. Han skrev boken Aku-Aku om sin första expedition till Rapa Nui, och den nådde en enorm publik. På så sätt satte han ön på kartan för många, eftersom den vid den tiden var ganska okänd. Under båda expeditionerna hade han och hans team sitt läger på stranden Anakena. Det var här den förste kungen på Rapa Nui, Hotu Matu'a, kom i land för tusen år sedan, och därför resonerade han att det var vid Anakena man borde kunna hitta många viktiga nycklar till att lösa några av Påsköns mysterier.

Det var Thor Heyerdahl som inledde arbetet med att restaurera de fallna moaistatyerna, när han 1956 reste statyn på Ahu Ature Huke vid Anakena. Han var också den förste som gjorde experiment med moaitransport, 1986. Han trodde på teorin om vaggande gång.

Thor Heyerdahls teori om att Polynesien befolkades från öster

Kon-Tiki-färden

Den norske upptäcktsresanden gjorde flera expeditioner till polynesiska öar. Huvudskälet var att leta efter belägg för hans teori: att Polynesien hade befolkats från öster (från det som i dag är Latinamerika) och inte från väster (från Sydostasien). För att ta sig ut i Stilla havet från den latinamerikanska kontinenten skulle nybyggarna enligt hans teori ha utnyttjat Humboldtströmmen. Det är en havsström som börjar vid Antarktis, följer Latinamerikas västkust och efter Peru viker av ut i Stilla havet. För att bevisa för vetenskapsvärlden att en sådan resa var möjlig byggde han en flotte, och tillsammans med en grupp modiga äventyrare gav han sig orädd ut på Stilla havet från Peru. Eftersom de inte hade något modernt fartyg i sällskap skulle de vid en nödsituation vara utlämnade åt sitt öde. Efter flera månader till sjöss nådde de sitt mål, när flotten slets i stycken mot reven i Franska Polynesien. Resan filmades och kom 1950 ut som en hyllad dokumentärfilm med samma namn som flotten: Kon-Tiki.

Belägg för kontakt mellan Polynesien och Latinamerika

Det finns flera kopplingar mellan den latinamerikanska kontinenten och Polynesien. Sötpotatisen, som finns i hela Polynesien, är ingen asiatisk växt; den kommer från Latinamerika. Ordet för sötpotatis på rapanui är kumara – exakt detsamma som på quechua, det inhemska språket i Peru som talades i inkariket.

En annan koppling är de hönsben som har hittats på Rapa Nui och vars DNA stämmer perfekt överens med ben från en höna i södra Chile som lägger svagt blåaktiga ägg.

Heyerdahl köper falska Påsköstatyer med inkainfluenser

Under tiden på Påskön fortsatte Thor Heyerdahl att leta efter kopplingar mellan den forntida Rapa Nui-kulturen och den största latinamerikanska civilisationen under samma epok – inkariket. Han visade bilder av inkakonst för Rapa Nui-folket och frågade om de hade sett något liknande. Eftersom de förstod att Thor Heyerdahl skulle ge vad som helst för en sådan staty påstod en del Rapa Nui-bor att de hade sett något liknande. Sedan gick de hem, högg en staty som liknade den på bilden och grävde ned den i marken några dagar så att den skulle se gammal ut. Därefter lämnades den i en grotta, dit Heyerdahl fördes, och såldes till honom. Thor Heyerdahl lade sedan fram statyerna som argument för sin teori.

Ett tydligt sydostasiatiskt ursprung

Språket, sedvänjorna och utseendet hos Rapa Nui-folket, liksom hos alla andra polynesier, går lätt att spåra ända tillbaka till Sydostasien. Det finns praktiskt taget inga likheter mellan Latinamerikas ursprungsfolk och polynesierna, vilket visar att Polynesien i själva verket befolkades från väster.

Slutsats

Thor Heyerdahl var respekterad av öborna för sitt goda uppförande och av forskarna för sitt mod och sin historiska betydelse, men han hade fel i sin teori om att Polynesien befolkades från Latinamerika. Att sötpotatis och chilenska hönsben finns i Polynesien vittnar framför allt om de forntida polynesiernas otroliga navigationsskicklighet.

↑

William Mulloy

William Mulloy var en amerikansk arkeolog med en stor passion för att restaurera Rapa Nuis arkeologiska monument. Han restaurerade följande platser:

↑